Lite över en månad har gått sen jag tog det stora steget in i vuxenlivet och flyttade till Sthlm. Denna gången är det på RIKTIGT liksom. Jag har påbörjat studierna som ska vara i hela 3 långa år. Släpat hit de flesta av mina prylar. Samt lyckats locka över min skåning.
Allt har känts frid och fröjd. Men nu börjar de gamla, inte så vuxna, tankarna att åter göra entré. Jag visste att detta skulle komma. Men NU... så här tidigt?? Till o med jag själv är förvånad.
Drömmen om nånting annat. Vad som helst. Nåt tokigt. Nåt kul. Nåt med oändliga möjligheter. Vad det är spelar inte så stor roll.
Vissa dagar vill jag bara packa ner Calle och min favvotischa i en väska och bege mig mot horisonten där äventyret väntar. Öppna en liten bar på nån slö strand i Sydamerika... Åka tillbaks till Filippinerna och sörpla drink medan solen sakta går ner bakom horisonten... Stadspuls i New York... Paris... Landsort i Spanien... Kina... Marocko..Amsterdam.BangkokIndienBarcelonaRioCanadaGrekland... GAHHH!
Jag vet att de flesta människor har såna tankar, helt tiden. Men skillnaden på många andra och mig är att... jag gör det. Jag är inte rädd för att lämna tryggheten och leva vind för våg.
Min stora rädsla är det här. Att inte kunna hantera en vardag utan att ständigt längta bort...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar