Carolas leende. *kall kår längs ryggraden*

Gick och skulle köpa ett mobilt bredband. Kom hem med ett sådant och nån form av hightech-touchscreen-mobil som jag absolut INTE förstår mej på. Har fortf inte listat ut hur man får på knapplåset. Fick inte bredbandet att fungera heller (surfar på nån granne nu). Efter en lång stund av frustration över mina tekniska nymodigheter och bristande skills på dessa, skulle jag försöka få ordning på min tv-box. Enligt Paula skulle jag bara trycka på tvm o sen byta kanal med zappen t boxen. Behöver jag ens säga att det inte var RIKTIGT så enkelt. Så nu sitter jag i soffan med instruktionsmanualer utspridda över samtliga delar av lägenheten och ser på Carolas hyllningskonsert till Elvis o Barbara Streisand på tv4.
Livet vs. Hellen 3-0 idag om man säger.
Och denna quennan börjar studera IT på Måndag. Bra drag Linko.

Alltså seriöst.... Carola.. finns det nån obehagligare människa?!
O nyss var det två tjejer ca 25år som fick frågan varför dom gillar Carola så mycket, varpå dom svarar ; "För hon känns så äkta".

Ehmm.. jo.. hon utrsålar ju ungefär samma uppriktiga naturlighet som Anton Abele när han lanserar sin nya youtube-kanal för att få en plats i riksdagen;

http://www.youtube.com/watch?v=gLeKycjf4Ag&feature=related

Förresten.. är dom två släkt??

Sverigedemokraterna? VEM röstar på skiten? Stig fram så ska ni få dumstrut på huvet.

Jag har inget internet och är därför helt avskärmad från omvärlden. Med undantag från svt och tv4 som enbart sänder debattprogram inför valet. Detta resulterar i att jag haft NOLL koll på vem som blivit "singel", "ätit god frukost", "har sovmorgon" osv.. men uppdaterat mej REJÄLT i den svenska politiken och tagit igen för några års frånvaro. Känns som ett helt ok byte. Min hjärna typ tackar mej inifrån, TOTALT svältfödd på allt som kan relateras till någon form av relevant information.

Såg en...bra kanske inte är rätt ord.. men intressant, skrämmande och skrattretande debatt mellan FI och SD. Behöver man ens nämna att Gudrun ägde hela debatten. Och alltså.. Jimmie??! Vem är du och varför är du mer okunnig än en 8-åring??
Favoritdel; När Gudrun säger "Men detta är ju genant..." om Jimmys intelligensnivå.

http://www.youtube.com/watch?v=BtPRR0vfRy0

Titta och förfäras över att SD faktiskt FÅR RÖSTER.
*ger upp hoppet på svenska folket*

packång

Igår skulle jag packa ihop mina få ägodelar innan jobb. Bara så man hade det gjort o kan fokusera helgen på att chilla o ha det bra. Fick som vanligt frispel och blev liggandes som ett jävla mongo i sängen och pallade INGET. Så Calle kom upp o började plocka upp alla mina prylar, en och en, "ska den här packas ned?" "Den här då?". Man bah FINNS DU?? Goa jävla människa.

Idag är peppen stor, ska springa iväg till jobb o leka med mina fastande kollegor. (Igår lärde dom mej Islams 5 grundstenar.. jag; "jahaa.. det visste jag inte. *raderar ur hjärnbanken*. Dom vill även få mej att provfasta.. men jag vägrar om man inte ens får dricka vatten.. o dom vägrar kompromissa, regelryttare!! (personligen anser jag att regler är till för att iaf tänjas på). Imorgon är sista dagen och jag kommer typ dansa lambada ut ur byggnaden.

Lagade så bra sushi att vi började snacka japanska.

Igår var jag hos Helga och hon lärde mej laga sushi. Vi gjorde makis med scampi, lax och avokado... o JA, det var så gott att det knulla i mun! Att vi drack bubbel med jordgubbar i gjorde ju inte kvällen sämre. Vill jobba mot fler såna lördagkvällar då man kombinerar friskt intag av alkohol med skillbyggande (i detta fallet matlagningskonst). Vi snackade en del om det med att jag alltid får sån bakfylleångest hur lite jag än druckit och vad jag än gjort. Enda gångerna jag inte får det är när jag ska upp och jobba dagen efter och liksom är "produktiv" även fast jag mår piss. Om jag bara ligger hemma så känns det som sån jävla waste of time, tid som jag hade kunnat använda på nåt mer berikande.. typ att lära mej ett nytt språk, gå nån kurs, skriva en roman eller vad fan som helst. Är detta helt enkelt min prestationsångest som nått nya nivåer? Känns ju PRECIS som nåt jag behöver mer utav.

Känns sjukt att jag ska flytta (igen) om bara en vecka. Till SVERIGE dessutom!! Lite mixed feelings, men mest pepp. Dock jävligt trist att lämna några av planetens bästa människor. Tror och hoppas på att flytten kommer vara bra för mej. Dags att få utvecklas och fokusera på skillbyggande inför framtiden. Behöver få lite perspektiv på saker också, vad som är värt och vad man behöver ändra på för att bli mer nöjd med tillvaron liksom. "Tillvaron".. haha.

Hade tänkt ta tag i den här dagen och göra något utav denna superheta sommarkväll, men opeppen kom smygande. Så om ingen kommer och fysiskt drar mej upp ur sängen blir det nog en kväll med True Blood lr dylikt. Man FÅR slappa ibland. *upprepar som ett mantra*

Uppdatering på min hudåkomma: Nästan borta, var ingen farlig sjukdom.

En hypokondrikers bekännelser.

Har fått två utslag på magen, som den erkända hypokondrikern man är ska jag nu spendera ivartfall de närmsta två timmarna med att nätdoktora fram vad det kan vara. Sedan jag upptäckte nätdoktorn har jag bara behövt gå till läkaren en gång. Det har räddat mej från många skamfyllda ögonblick då jag varit heeelt övertygad om att jag fått nån konstig sjukdom, men sedan med nätdoktorns hjälp fått inse att jag är helt frisk. Möjligtvis med undantag för i huvudet.

Glömmer aldrig känslan när jag var 100% säker på att jag hade fått hudcancer under tiden jag bodde i Grekland. Jag, mamma och Felle sitter på en strand en bra bit bort från byn jag bodde i och mamma bah "Men gud, vad är det du har där?" Eftersom det satt på kanten av min rygg, nästan under armen så var det liiite svårt att se, och jag mindes att nån frågat mej det några veckor tidigare, men då var det bara en röd rund ring, så jag trodde jag gått in i nåt, vilket var vad jag sa till mammma. Men hon gav sej inte o bah "men det ser riktigt illa ut" För att få slut på tjatet så lyckades jag på nåt sätt vrida runt armen, kroppen och huvet så jag fick se vad hon snacka om. PANIK!! Den lilla röda ringen var nu ett helt runt sår, som bara såg skitskummt och superinfekterat ut!!

Tankarna i mitt huvud; "Ok, jag har cancer. Ok. Måste till läkare, åka hem till Sverige, litar inte på vården här, vem ska ta över mitt jobb, tänk om jag dör, måste jag ta cellgifter o bli av med allt hår, peruker, begravning, ligga i sjuksäng, dropp, osv osv." Man kan säga att jag gick scenariot lite i förhand och bara rabblade upp allt som jag nånsin sett i random sjukhusserie.

Eftersom jag hade börjat stressa upp mej och när inte ens MAMMA sägar att "nej, det är säkert ingen fara". Då är det dags att uppsöka läkare. Vi börnade fort som fan över kullar o snirkliga bergsvägar till mitt konstor. Det första jag gjorde var självklart att nätdoktora "hudcancer". Där stod det att om utslaget var beläget under bh-bandet så var det mest sannolikt inte cancer.. o mitt var ju precis där bh-bandet alltid skaver när det blir varmt. Först då och efter att ca 100 pers på kontoret hade tittat på det och inte trott att det var cancer, så började jag lugna ner mej. Vi åkte iväg till läkaren iallafall, för NÅT fel var det ju. Jag hade förväntat mej timmar av undersökningar och provanalyser när jag kom in till doktor Costas (sällan greker heter det btw). Men jag bara drog upp tröjan och han tittade på det i en halv sekund och sa sedan att jag fått hudsvamp...?! Ehh ok. Kändes ju bra att det inte var cancer, men svamp kändes ju jävligt nasty. Tydligen berodde det på att jag hade bh på mej i värmen för mycket, men eftersom jag jobbade hela dagarna och hade vita t-shirts så kändes det inte särskilt aktuellt att gå utan. Jag fick iallafall medicin att smörja på och 3 dagar senare var skiten borta.

Nu var ju det här en liten solskenshistoria där allt slutade bra, men så är det inte för alla. Detta är också anledningen till att jag alltid är supernoga med solfaktor, känns som att jag typ VET hur det känns att ha hudcancer, och det är inget jag vill uppleva igen om man säger så.

Ëxplosion i Stuen

Vårat glasbord bestämmde sej för att det fått nog av fylla o härjande och gjorde en spontanexplosion i lördagsnatt.



Jag och Calle blev hemmma och försökte få ordning på skiten.
Sen när folk började trilla in efter krogbesök så var det bara sjukt.
Tiger kommer hemsläpandes på ett ragg som envisas med att berätta sms-vitsar, och hon var INTE ironisk. Julia kommer hem, sätter sej på kanten av soffan, faller bakåt, slår huvet i en pelare. Därefter knör hon sej ner mellan tiger o hans ragg o försöker hångla upp Tiger situationen blev då officiellt ackward. Tiger ragg ignorerar vad som händer i soffan och börjar snacka italienska lr liknande språk med Filippo. Benji kom hem och ropar "jag vet ikke vad som har skjett men jag vet vem som gjorde´t". En halvtimme senare fortsätter han på samma mening med "Det var LADY GAGA, det var LADY GAGA som gjorde´t". (han syftade på en tjej som var den som satte ner sitt glas på bordet när det exploderade... hon hade vissa likheter med Lady Gaga.) Under hela tiden satt jag och Calle och var relativt nyktra och bara betraktade spektaklet som ska föreställa vårat kollektiv, dom är bra underhållande ibland alltså.

Vardagsrummet är nu återställt till sin vanliga röra.

Tribute till Lapp-Lina

Ikväll blir det spontan födelsedagsfest för allas våran Lapp-Lina som fyller 20!

Lina jobbar som lapp-lisa, en enormt underskattad yrkeskår om jag får säga det själv. Vad vore egentligen världen utan dem?? TRAFIKKAOS av oanade mått.. inparkerade bilar, däck UTANFÖR den vita linjen, inga mynt i p-automaterna, korttidsparkeringar vore ett minne blott!! Ett trafikfarligt Vilda Västern helt enkelt och SÅ får det INTE gå till!

Jag vill passa på att tacka Lina idag, för hennes storartade insats att hålla våra bilar korrekt uppställda längs trottoarkanten och våra felparkerare bötfällda!

Det jobbigaste med detta bespottade yrke måste väl ändå vara allt obefogat hat man får ta. För INGEN gillar ju en lapp-lisa, eller?!

Igår kom hon hem efter jobbet, glad i hågen, och med stolthet i rösten säger hon;
"Jag fick mitt livs första dricks idag".
Hon hade fått 30kr av en man som blev glad över att få komma undan med en varning.

Så Lina är inte bara en gatans hjälte, utan även ett levande bevis på att alla lapp-lisor inte är sura jävla fittkärringar helt utan medkänsla vars enda nöje här i livet är att bötfälla stressade småbarnsmorsor som inte hade en krona att lägga i automaten medans dom snabbt skulle springa in på Kiwi och köpa blöjor.




Grattis på födelsedagen!!

(och tack för att du står ut med alla våra något ironiska kommentarer angående ditt yrke;)

skrevt

Hatfrisyr 1.0 : Tjejer med sportig look o keps med håret löst hängande ut från det lilla hålet på kepsens baksida. Såg det idag och höll emot kräkreflex.

Calle gillar inte när jag spontanhatar på folk jag inte känner. Jag tycker det är rätt kul. (finns antagligen nån psykologisk förklaring till detta, typ att jag är osäker och måste trycka ner okänningar så jag själv framstår som bättre snyggare o coolare). Älskar att vara min egen psykolog. I mitt huvud ligger jag ner på en bekväm schäslong lr vad det heter, medans andra jag sitter i en stol *hummar och antecknar*.

Slog armen på jobbet idag så jag fick gå hem :( Åhhh palle MEJ!! Jag är inte främmande för att försöka mjölka fram lite sympati såhär i hårda armbågsskadetider. Ska man inte va.

Tiger visade oss världens roligast blogg igår, I laughed so hard I peed a little, om ni fattar. (bytte om direkt efter).

http://www.27bslash6.com/p2p2.html

Vem försöker jag lura? Jag är INTE vuxen.

Har gått ner i en kass period, när saker lätt känns skitsämst och man inte vill vara med. Vill helst "passa" på livet liksom.

För några veckor sedan köpte jag en "Vuxenblomma". Den ser ut som vilken blomster som helst, men skillnaden på min blomma och andra blommor är att min var det ultimata vuxentestet. Jag tänkte att OM jag kan hålla blomman vid liv fram tills att jag flyttar då betyder det att jag är tillräckligt mogen och ansvarstagande för att kunna hantera vuxenvärldens alla problem utan att haverera i nån slags gråt-tycka synd-skrika-vara arg-urfreakning.
Jag har alltid haft som mål att bli mer sansad.
Idag när jag vaknade så satte jag mej upp i sängen och begrundade mitt liv, är ju som sagt inne i en såndär period, och tittade bort mot blomman o tänkte; Hur jävla dum och konstig och ohanterlig jag än kan vara, så har jag ta me fan lyckats hålla BLOMJÄVELN vid liv!!
Det kändes som en förhållandevis stor tröst just då. Ögonblicket efter tittar jag ut över mitt rum o bara ser alla högar me skit ja inte orkat ta tag i den senaste tiden. Inspirerad av min blomsterpepp så bestämde jag mej för att nu var tiden inne att fixa skräpgörat. Inleder lite hurtigt det hela med att släppa in frisk luft i sunkrummet genom att öppna fönstret på vid gavel... och på nåt outgrundligt sätt blåste gardinfan till och puttade ner min blomma så den föll i 100 jordklumpar på golvet.

Behöver jag ens tillägga att opeppen medförde att jag inte orkade städa upp, så vuxenblomman ligger fortfarande och dör på golvet.