Har gått ner i en kass period, när saker lätt känns skitsämst och man inte vill vara med. Vill helst "passa" på livet liksom.
För några veckor sedan köpte jag en "Vuxenblomma". Den ser ut som vilken blomster som helst, men skillnaden på min blomma och andra blommor är att min var det ultimata vuxentestet. Jag tänkte att OM jag kan hålla blomman vid liv fram tills att jag flyttar då betyder det att jag är tillräckligt mogen och ansvarstagande för att kunna hantera vuxenvärldens alla problem utan att haverera i nån slags gråt-tycka synd-skrika-vara arg-urfreakning.
Jag har alltid haft som mål att bli mer sansad.
Idag när jag vaknade så satte jag mej upp i sängen och begrundade mitt liv, är ju som sagt inne i en såndär period, och tittade bort mot blomman o tänkte; Hur jävla dum och konstig och ohanterlig jag än kan vara, så har jag ta me fan lyckats hålla BLOMJÄVELN vid liv!!
Det kändes som en förhållandevis stor tröst just då. Ögonblicket efter tittar jag ut över mitt rum o bara ser alla högar me skit ja inte orkat ta tag i den senaste tiden. Inspirerad av min blomsterpepp så bestämde jag mej för att nu var tiden inne att fixa skräpgörat. Inleder lite hurtigt det hela med att släppa in frisk luft i sunkrummet genom att öppna fönstret på vid gavel... och på nåt outgrundligt sätt blåste gardinfan till och puttade ner min blomma så den föll i 100 jordklumpar på golvet.
Behöver jag ens tillägga att opeppen medförde att jag inte orkade städa upp, så vuxenblomman ligger fortfarande och dör på golvet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar