När man är ensam hemma en supersolig dag så finns det inte jättemånga alternativ på vad man ska hitta på. Man kan:
1. Sola på balli (redan gjort så nu känns d för varmt o jobbigt)
2. Städa (behövs, men för varmt och jobbigt)
3. Träna (behövs, men för varmt, jobbigt och har dessutom träningsvärk i häcken)
4. Laga mat lr dyl (kul och gott, motverkar dock punkten ovan)
Så nu har jag precis kommit hem från affären med ingredienser till att göra coleslaw ala Ingrid. Av någon outgrundlig anledning så är jag svinsugen på detta heeela tiden, har stått och dregglat över färdig coleslaw på coop flera ggr men aldrig helt fattat vad fan man ska äta det till? Men idag så gav min nya bästis coopmedmera-stationen i butiken mig en bra idé på hur coleslaw kan ätas, nämligen till hamburgare med avokado och dyl. Nackdelen med coleslaw är att det helst ska tillredas dagen innan, vilket aldrig är bra för impulsiva människor som mig så därför trotsar jag detta och ska nu riva en jävla massa vitkål och hoppas på att resultatet blir bra ändå. (Alltså Coop MedMera-kort och köpa vitkål, vuxenpoängen rullar in, det går bra nu).
onsdag 29 juni 2011
Vad är väl en fylla på balli?
Sitter i soffan iförd bikini och väntar på att solens cancerframkallande strålar ska nå min balli. Då ska jag sätta mig på en av de hårda trästolarna och pinas samtidigt som jag får en läcker bränna.
Jag jobbar bara på fredag denna veckan, vilket medfört att jag inte gör många knop om dagarna. Egentligen är det ju rätt skönt, att bara vara ensam hemma och inte göra nåt särskilt. Men, som den helylletorrasvensk man är, så GÅR detta bara inte för sig när det är SOL och 128grader utomhus!! År efter år har man blivit itutad att man fan ska vara ute när det är såhär fint väder och man ska tycka att det är kul och bra. Självklart älskar jag när det är varmt och fint väder, men då vill jag befinna mig på en strand med närhet till ett svalkande dopp och en bar som serverar isiga drinkar och melon i bitar. Jag är mindre sugen på att ta mig ner till nån av Stockholms sill-burk-fyllda stränder med barn som skvätter sand och lipar över tappad glass och småberusade fjortisgäng som spelar kass musik från sina iPod-högtalare.
Man skulle kunna säga att vädret tillåter olika saker.
Regn tillåter: Att sitta hemma hela dagen, se filmer, tända ljus och äta popcorn.
Sol tillåter: Att fyllna till tidigt på dagen.
Jaha.. ser ju inte bättre ut än att jag får gå till systemet för att kunna fixa ihop lite isiga drinkar till min överkokta balkong.
Jag jobbar bara på fredag denna veckan, vilket medfört att jag inte gör många knop om dagarna. Egentligen är det ju rätt skönt, att bara vara ensam hemma och inte göra nåt särskilt. Men, som den helylletorrasvensk man är, så GÅR detta bara inte för sig när det är SOL och 128grader utomhus!! År efter år har man blivit itutad att man fan ska vara ute när det är såhär fint väder och man ska tycka att det är kul och bra. Självklart älskar jag när det är varmt och fint väder, men då vill jag befinna mig på en strand med närhet till ett svalkande dopp och en bar som serverar isiga drinkar och melon i bitar. Jag är mindre sugen på att ta mig ner till nån av Stockholms sill-burk-fyllda stränder med barn som skvätter sand och lipar över tappad glass och småberusade fjortisgäng som spelar kass musik från sina iPod-högtalare.
Man skulle kunna säga att vädret tillåter olika saker.
Regn tillåter: Att sitta hemma hela dagen, se filmer, tända ljus och äta popcorn.
Sol tillåter: Att fyllna till tidigt på dagen.
Jaha.. ser ju inte bättre ut än att jag får gå till systemet för att kunna fixa ihop lite isiga drinkar till min överkokta balkong.
torsdag 16 juni 2011
Dagens outfit: Ankeborgare
Har funderat ett tag på att dra igång den här karusellen igen och eftersom jag idag fick reda på att jag kommit in på utbildningen "Webbkommunikatör, Sociala Medier", så firar jag detta med att ta upp det här igen.
De senaste veckorna har jag kommit på mig själv med att drömskt stirra ut ur tunnelbanefönstret (och de givetvis inte så någonting annat än min egen spegelbild)och fundera på det här med bloggar och bloggskrivande. Varför har man en blogg? Är det så att de flesta bloggare när en hemlig dröm om att ens kreativa bloggande ska bli "upptäckt" och att man snart har kammat hem den första miljonen? Är det mer för att synas och höras snarare än vinstintresset i sig som driver en? Eller är det kanske så enkelt att 5% av den svenska befolkningen tror sig ha något så viktigt att säga att det är värt att publicera i den oändligt stora massan av dagens outfits?
På tal om just dagens outfit så tycker jag att fenomenet i sig är oerhört intressant och lite skrattretande. Till viss mån kan jag förstå om de som är under 18, 20 kanske om man ska vara snäll, vill få nån slags egoboost av att yngre tjejer skriver "du är så cool och fin" i kommentarsfältet. Men kan någon svara på VARFÖR man som (relativt)vuxen människa vill att en massa småtjejer ska gå runt i samma kläder som en själv? Personligen så har jag en rätt barnslig klädstil (försöker jobba på detta, men slutar oftast i att jag ser ut som ett barn som varit och lekt i mammas garderob), vilket medför att jag med jämna mellanrum stöter på ett gäng 14-åriga balla brudar som har samma klänning/top/whatever som jag har på mig... spontan reaktion är inte direkt "Yesss!! FAN vad jag är trendig, still got it osv.." utan mer att man tittar sig snopet omkring, känner sig som en tant och hoppas att ingen annan vuxen ska få syn på mig som uppenbarligen varit på barnavdelningen och fyndat.
En annan sak jag är trött på när det kommer till bloggar är det här skenet av att bloggarens liv är sååå himla perfekt och dom *älskar* allt och har världens gulligaste pojkvän och vääärldens sötaste hund!!! *tätt följt av 100bilder på vederbörandes helt vanliga kille och tråkiga hund*
Detta fenomenet är en direkt parallell till folks Facebook-statusar som alltid är så oerhört käcka och piffiga. De innehåller uteslutande "duktiga" människor som bakar och har utflykter och ska på härliga fester och har myskvällar osv. Jag hatar det och blir verkligen provocerad för jag VET ju att den där festen bestod av 4 halvpackade tråkmånsar och att "myskvällen" var att somna på soffan kl 20.
Det värsta med hela det här utlägget är.. att jag gör precis likadant själv! Senast för några timmar sedan uppdaterade jag om att "JAG KOM IN PÅ SKOLAN!!!". Varför gjorde jag det? Hoppades jag på att nån skulle sitta hemma och tänka "ja, den där Helen, hon är duktig hon, det får bli en like på det här" ? Troligtvis. I denna värld där alla är så himla duktiga hela tiden så är det svårt att inte dras med och börja överdriva en smått tråkig vardag med potatis och fiskpinnar till "god mat och tända ljus...myyyys!".
Jag var tillomed tvungen att börja redigera i den text jag precis skrivit för jag låter så jävla pretentiös!! Blää, det är ju inte jag! JAG är slö, lite halvdryg, jävligt envis och har fortfarande inte tagit på mig byxor trots att klockan är 17.30. Jag borde kanske göra nåt vettigt av min lediga dag men föredrar att sitta här och bara låta tiden rinna iväg på massa skit som aldrig skulle kunna bli en statusuppdatering värdig någon avund.
Har en känsla av att jag kommer återkomma till detta ämnet då jag är lite av en hater när det kommer till ganska mycket saker. Stay tuned för detta exceptionellt intressanta liv!
De senaste veckorna har jag kommit på mig själv med att drömskt stirra ut ur tunnelbanefönstret (och de givetvis inte så någonting annat än min egen spegelbild)och fundera på det här med bloggar och bloggskrivande. Varför har man en blogg? Är det så att de flesta bloggare när en hemlig dröm om att ens kreativa bloggande ska bli "upptäckt" och att man snart har kammat hem den första miljonen? Är det mer för att synas och höras snarare än vinstintresset i sig som driver en? Eller är det kanske så enkelt att 5% av den svenska befolkningen tror sig ha något så viktigt att säga att det är värt att publicera i den oändligt stora massan av dagens outfits?
På tal om just dagens outfit så tycker jag att fenomenet i sig är oerhört intressant och lite skrattretande. Till viss mån kan jag förstå om de som är under 18, 20 kanske om man ska vara snäll, vill få nån slags egoboost av att yngre tjejer skriver "du är så cool och fin" i kommentarsfältet. Men kan någon svara på VARFÖR man som (relativt)vuxen människa vill att en massa småtjejer ska gå runt i samma kläder som en själv? Personligen så har jag en rätt barnslig klädstil (försöker jobba på detta, men slutar oftast i att jag ser ut som ett barn som varit och lekt i mammas garderob), vilket medför att jag med jämna mellanrum stöter på ett gäng 14-åriga balla brudar som har samma klänning/top/whatever som jag har på mig... spontan reaktion är inte direkt "Yesss!! FAN vad jag är trendig, still got it osv.." utan mer att man tittar sig snopet omkring, känner sig som en tant och hoppas att ingen annan vuxen ska få syn på mig som uppenbarligen varit på barnavdelningen och fyndat.
En annan sak jag är trött på när det kommer till bloggar är det här skenet av att bloggarens liv är sååå himla perfekt och dom *älskar* allt och har världens gulligaste pojkvän och vääärldens sötaste hund!!! *tätt följt av 100bilder på vederbörandes helt vanliga kille och tråkiga hund*
Detta fenomenet är en direkt parallell till folks Facebook-statusar som alltid är så oerhört käcka och piffiga. De innehåller uteslutande "duktiga" människor som bakar och har utflykter och ska på härliga fester och har myskvällar osv. Jag hatar det och blir verkligen provocerad för jag VET ju att den där festen bestod av 4 halvpackade tråkmånsar och att "myskvällen" var att somna på soffan kl 20.
Det värsta med hela det här utlägget är.. att jag gör precis likadant själv! Senast för några timmar sedan uppdaterade jag om att "JAG KOM IN PÅ SKOLAN!!!". Varför gjorde jag det? Hoppades jag på att nån skulle sitta hemma och tänka "ja, den där Helen, hon är duktig hon, det får bli en like på det här" ? Troligtvis. I denna värld där alla är så himla duktiga hela tiden så är det svårt att inte dras med och börja överdriva en smått tråkig vardag med potatis och fiskpinnar till "god mat och tända ljus...myyyys!".
Jag var tillomed tvungen att börja redigera i den text jag precis skrivit för jag låter så jävla pretentiös!! Blää, det är ju inte jag! JAG är slö, lite halvdryg, jävligt envis och har fortfarande inte tagit på mig byxor trots att klockan är 17.30. Jag borde kanske göra nåt vettigt av min lediga dag men föredrar att sitta här och bara låta tiden rinna iväg på massa skit som aldrig skulle kunna bli en statusuppdatering värdig någon avund.
Har en känsla av att jag kommer återkomma till detta ämnet då jag är lite av en hater när det kommer till ganska mycket saker. Stay tuned för detta exceptionellt intressanta liv!
lördag 4 december 2010
Nominerar Blocket till nån award för "tidernas sämsta site, som man ändå tvingas använda sig utav".
Vi har nu köpt en lägenhet! Samma dag som vi skrev kontraktet läste jag 3 artiklar som alla konstaterade vilken jävla MISS det är att unga tar höga lån för att köpa bostad och därmed sätter sig i skuld för livet. Om det var Livet som stod bakom den så var det snyggt spelat, MEN jag valde såklart att slå dövörat till! Enligt mina egna beräkningar (som vanligt inte baserade på något annat än mina egna lösa spekulationer) så har vi gjort en jävligt bra affär!
Vi ska flytta in den 30e December och ska imorgon börja skrapa ihop möbler till vårt ännu något torftiga bohag. Vi inleder starkt med en 50-tals hallmöbel som vi hittat efter ett dygnslångt sökande på blocket. Jag grubblar väldigt över soffvalet, jag spenderar ju trots allt största delen av min vakna tid på denna möbel (den extraknäcker som databord/stol)!
Helst vill jag ha en 2nd hand soffa som gärna får vara brun eller grön och se ut att ha huserat hos någons mormor de senaste decennierna (den får gärna matcha min brödrost). MEN eftersom de flesta bara säljer av gammal skit med genomsnittsvärde ca 0kr och den största sajten för att göra detta är mitt livs nemesis.. Blocket, så har detta projektet inte gått särskilt bra. (Alltså helt seriöst... varför gör ingen en bättre version av hästpung-sidan Blocket?!? Dom har ju lyckats få det gamla uttrycket "hitta en nål i en höstack" att framstå som fullt genomförligt. Kan sätta min tumme på att man hittar nålfan lååångt före man hittar en relativt vettig annons på "Sveriges tredje största sajt med över 3 miljoner unika besökare i veckan". WTF??)
Mitt alternativ till begagnade soffan är såklart att köpa en vanlig soffa med schäslong, som för övrigt kan vara det fulaste ord jag sett skrivet på jävligt länge, heter det verkligen så??
Anyway, jag måste dock erkänna att de sofforna har bättre mys-potential än nån gammal hård och snygg mormorsoffa. Men det känns som att inget någonsin kommer bli snyggt i lägenheten om den fula ska stå där och bjuda in till myskvällar med chips och dip. Jag känner mej själv tillräckligt väl för att veta att jag kommer gå den till mötes! Den Onda Soffan! Jag ska göra en ny uppföljare på Onda Dockan med schäslongen som soffans onda själ. Enda sättet att göra sig fri från alla lata kvällar och spontana powernaps är att bränna upp schäslongen samt aldrig mer uttala dess namn! Win-win för mej!!
Ok. Jag har tittat på en amerikansk-barn-jul-film idag, troligtvis därför hjärnan spårar. Nu ska jag lyssna på godismusik och ta ett bad. Ikväll inleder vi med restaurangbesök med min fader Konungen, sedan vidare mot odefinierad utgång!
Vi ska flytta in den 30e December och ska imorgon börja skrapa ihop möbler till vårt ännu något torftiga bohag. Vi inleder starkt med en 50-tals hallmöbel som vi hittat efter ett dygnslångt sökande på blocket. Jag grubblar väldigt över soffvalet, jag spenderar ju trots allt största delen av min vakna tid på denna möbel (den extraknäcker som databord/stol)!
Helst vill jag ha en 2nd hand soffa som gärna får vara brun eller grön och se ut att ha huserat hos någons mormor de senaste decennierna (den får gärna matcha min brödrost). MEN eftersom de flesta bara säljer av gammal skit med genomsnittsvärde ca 0kr och den största sajten för att göra detta är mitt livs nemesis.. Blocket, så har detta projektet inte gått särskilt bra. (Alltså helt seriöst... varför gör ingen en bättre version av hästpung-sidan Blocket?!? Dom har ju lyckats få det gamla uttrycket "hitta en nål i en höstack" att framstå som fullt genomförligt. Kan sätta min tumme på att man hittar nålfan lååångt före man hittar en relativt vettig annons på "Sveriges tredje största sajt med över 3 miljoner unika besökare i veckan". WTF??)
Mitt alternativ till begagnade soffan är såklart att köpa en vanlig soffa med schäslong, som för övrigt kan vara det fulaste ord jag sett skrivet på jävligt länge, heter det verkligen så??
Anyway, jag måste dock erkänna att de sofforna har bättre mys-potential än nån gammal hård och snygg mormorsoffa. Men det känns som att inget någonsin kommer bli snyggt i lägenheten om den fula ska stå där och bjuda in till myskvällar med chips och dip. Jag känner mej själv tillräckligt väl för att veta att jag kommer gå den till mötes! Den Onda Soffan! Jag ska göra en ny uppföljare på Onda Dockan med schäslongen som soffans onda själ. Enda sättet att göra sig fri från alla lata kvällar och spontana powernaps är att bränna upp schäslongen samt aldrig mer uttala dess namn! Win-win för mej!!
Ok. Jag har tittat på en amerikansk-barn-jul-film idag, troligtvis därför hjärnan spårar. Nu ska jag lyssna på godismusik och ta ett bad. Ikväll inleder vi med restaurangbesök med min fader Konungen, sedan vidare mot odefinierad utgång!
tisdag 23 november 2010
Lägenhetsjakten 2.0
Kaoset med hemlösheten fortsätter. Vi var på visning på en superfin etta på 27kvm igår. Först blev vi helt kära i det fina köket och var redo att flytta in typ. Men sen kom hjärnan och bah.. hallå vart ska ni ha era grejjer och ni kommer gå varandra på nerverna så jävla hårt i en sån här superliten fjuttlägga. Så då var det locket på. Inga bud på den finingen. Istället tar vi ett "wildcard" och väntar till nästa helg då det är visning på ett renoveringsobjekt som jag är sugen på. Det är värsta 70-tals lyan med takfläkt, furuväggar, plastmattor och hela köret. Nånstans i mitt naiva sinne har jag fått för mej att jag i värsta Ernst-andan ska kunna få ordning på detta törpet och göra det svincoolt. Men samtidigt så härjar tankarna på att behöva ställa upp i "arga snickarn" eller nåt sånt om ett tag när alla mina renoveringsförsök har gått åt pipan. Alltså bara TANKEN av att behöva få skäll av en snickare(!!) inför hela svenska folkets jubel (svenskar jublar alltid inombords när andra trampar i klaveret, det märker man på tv-program som detta och lyxfällan). *ryser*
Om den lägenheten är skit eller blir svinpoppis bland Stockholms alla hemma-fixare och därmed går upp massa i pris, så är vi körda. Folk vill inte sälja sina lägenheter runt jul och nyår så det är bara en eller två helger kvar med visningar.
Vi väntar även fortfarande på lånelöftet, banken skulle ringa idag.
Nu ska jag börja läsa till tentan och jag kommer INTE att slå ihop boken förrän jag är på sidan 300. så går det när man inte är ute i god tid.
Om den lägenheten är skit eller blir svinpoppis bland Stockholms alla hemma-fixare och därmed går upp massa i pris, så är vi körda. Folk vill inte sälja sina lägenheter runt jul och nyår så det är bara en eller två helger kvar med visningar.
Vi väntar även fortfarande på lånelöftet, banken skulle ringa idag.
Nu ska jag börja läsa till tentan och jag kommer INTE att slå ihop boken förrän jag är på sidan 300. så går det när man inte är ute i god tid.
fredag 19 november 2010
Love for no reason.
Hela denna kvällen ska spenderas med Billy The Vision and the Dancers på hög volym och ett glas vitt i handen. Ska dra till med nån go thairätt ikväll. Jag skulle egentligen plugga, men alltså ibland känns det bara som att livet är för kort för att göra allt tråkigt hela jävla tiden. Carpe Diem eller vad man tatuerade in i svanken på sena 90-talet..
Jag sitter och funderar på det här med storstäder. Vad det är som gör att jag inte ens för en sekund kan överväga att bo i något annat.
Ett tag var det nog klubblivet som lockade mig mest. Att kunna festa alla dagar i veckan, alla tider på dygnet kändes som en gudagåva när jag flyttade till Berlin. DET var höjden av frihet! Drick öl på gatan helt lagligt, ojoj!! Kunde det bli bättre?? I några månaders konstant dimma kunde det inte det.
Första gången jag ville flytta till Stockholm var 2006. Det kändes just då som karriärmetropolen nummer 1. Där jobbade alla med media, tjänade massa pengar och visste vad som skulle bli trendigt flera veckor innan nån annan hört talas om det. Killarna var modemedvetna utan att vara homosexuella och man satt på mysiga barer och sörplade drinkar efter jobbet.
Under det senaste året har jag kommit till insikt med massa saker jag vill och andra saker jag inte vill. Att bo i Stockholm och älska Berlin och alla andra storstäder jag någonsin satt min fot i har inte blivit ifrågasatt.
Vill jag supa mig redlös på en punkspelning klockan 5 en måndagmorgon? Nej.
Vill jag jobba med "media" och ha koll på trender? Nope.
Vill jag bo i en storstad? Ja.
Varför? Vet ej.
Alla saker som jag ville när jag var yngre och de drömmar jag hade då verkar ha färgat av sig så mycket att jag alltid kommer älska storstäder av alla slag även om anledningarna till det har försvunnit under vägen.
Men man kanske inte behöver en anledning till att älska något.
Jag sitter och funderar på det här med storstäder. Vad det är som gör att jag inte ens för en sekund kan överväga att bo i något annat.
Ett tag var det nog klubblivet som lockade mig mest. Att kunna festa alla dagar i veckan, alla tider på dygnet kändes som en gudagåva när jag flyttade till Berlin. DET var höjden av frihet! Drick öl på gatan helt lagligt, ojoj!! Kunde det bli bättre?? I några månaders konstant dimma kunde det inte det.
Första gången jag ville flytta till Stockholm var 2006. Det kändes just då som karriärmetropolen nummer 1. Där jobbade alla med media, tjänade massa pengar och visste vad som skulle bli trendigt flera veckor innan nån annan hört talas om det. Killarna var modemedvetna utan att vara homosexuella och man satt på mysiga barer och sörplade drinkar efter jobbet.
Under det senaste året har jag kommit till insikt med massa saker jag vill och andra saker jag inte vill. Att bo i Stockholm och älska Berlin och alla andra storstäder jag någonsin satt min fot i har inte blivit ifrågasatt.
Vill jag supa mig redlös på en punkspelning klockan 5 en måndagmorgon? Nej.
Vill jag jobba med "media" och ha koll på trender? Nope.
Vill jag bo i en storstad? Ja.
Varför? Vet ej.
Alla saker som jag ville när jag var yngre och de drömmar jag hade då verkar ha färgat av sig så mycket att jag alltid kommer älska storstäder av alla slag även om anledningarna till det har försvunnit under vägen.
Men man kanske inte behöver en anledning till att älska något.
onsdag 17 november 2010
Bjuder 50 spänn för en 3a på Söder!
Livet gillar ju att sköjja till det titt som tätt och efter förra inlägget där jag verkade ha för mycket tid över så bestämde sig Livet för att göra nånting åt det. Hon jag hyr lägenheten utav behöver ha tillbaks den så jag och Calle måste röra på oss. Eftersom vi befinner oss i bostadsbristens mecka så verkar vårat enda val vara att gå all in borgare och köpa bostadsrätt. Vi fick reda på detta i fredags och har redan hunnit med 5 visningar och varit på banken för att få ordnat med lånelöfte (liite krångligt men sjukt mycke vuxenpoäng på den). De senaste fem dagarna har vi pluggat räntesatser, budgivningar, topplån, bottenlån, stambyte och alla andra kul ord man måste kunna slänga sig med för att han en chans till ett någorlunda bra köp. Min spontana känsla är P A L L A. Den lägenheten jag helst ville ha såldes igår för 1 640 000. Det var en skitfin 2a i Sundbyberg. Den lägenheten vi EGENTLIGEN har råd med är typ en minietta i Kallhäll. Ingen vet hur detta kommer sluta, allra minst jag och Calle. Vi tittar på allt ifrån renoveringsobjekt i ytterförorterna till top notch lyor på Söder och kan bara konstatera att HELVETE vad svårt detta är. Jag vill helst lämna över detta ansvaret till nån med koll som bara kan fixa ett hem åt oss. nu.
Att vi tillsammans äger ett bohag bestående av en tv, nåt fult fat, ett skoskåp, ett staffli och lite kläder gör ju inte saken lättare heller. Dagen vi flyttar in kommer vi få bulla ihop våra ytterjackor till temporär säng och sova så tills den dagen kommer då vi har råd med en säng.
FML
ITP tenta på lördag.
FML even more.
Att vi tillsammans äger ett bohag bestående av en tv, nåt fult fat, ett skoskåp, ett staffli och lite kläder gör ju inte saken lättare heller. Dagen vi flyttar in kommer vi få bulla ihop våra ytterjackor till temporär säng och sova så tills den dagen kommer då vi har råd med en säng.
FML
ITP tenta på lördag.
FML even more.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)